VÅR HISTORIA
1908 BILDADES SOLHEMS FOLKETSHUS FÖRENING, MED MÅLSÄTTNINGEN:
”Att genom förhyrande av lokaler, samt köp eller byggande av hus tillhandahålla Solhems samtliga organisationer och enskilda, lämpliga lokaler för befrämjandet av såväl social som intellektuell verksamhet”.
1911 anslöt sid Bromsten och Flysta och Föreningen Folkets hus i Spånga U.P.A bildades.
Arbetarrörelsen behövde lokaler både för utbildning, facklig verksamhet och inte minst för fritidsaktiviteter. Därför byggdes redan 1912 ett Folkets hus i trä på nuvarande parkeringsplats.(Gamla Folkan) invigningstalet hölls av Hjalmar Branting, SAP:s partiledare.
Biograf var en viktig del i utbytet, så redan 1914 visades film på Spånga Folkets Hus. Förutom film var dans ett populärt nöje. Sveriges största takförsedda utedansbana byggdes 1921 på tomten Bifrostvägen 2. Gamla Spånga Folkan blev lite för liten och sliten så strax före 2:a världskriget beslöt man att bygga ett nytt, större och bättre. Vad man ville satsa på var att erbjuda utbildning, nyttig fritid och goda förenings/utbildnings lokaler. Självfallet skulle man ha en biograf, det stora i nöjeslivet vid denna tid. För att inte tala om en ”spelhall” i källaren. Vilket framgår av originalritningen. Många är de arkitekter som fallit i trance inför detaljer både exteriört och interiört. Småsaker som dörrtrycken, pivåhängda fönster, ledstänger osv är förutom byggnaden i sig själv mycket tidstypiska för funktionalismen(Folkan 40-tal). Uppdraget att rita det nya huset gick till Fritz Öhrn, en av dåtidens stora arkitekter då det gäller teatrar, kyrkor och föreningslokaler. Fritz Öhrn ritade ett ”modernt” funkishus som än i dag fyller sin funktion som mötes- samlings- och biograf lokal. Spånga Folkan visade premiären på ”KIM NOVAK BADADE ALDRIG I Genesarets sjö”. 1939 invigdes dagen med att visa filmen Snövit och de sju dvärgarna.
1952 biografen Grand inköptes och framtidensåg ljus ut. 1955 nyinreddes Folkan-Biografen och skolan slutade med att använda lokalerna.Biografen i Spånga Folkan samarbetade med biografer i Sundbyberg, på så sätt att filmen startade tidigare i Sundbyberg. När första rullen var visad transporterades den till Spånga Folkan med motorcykel och levererades till projektorrummet via en lucka på taket. Det fick inte finnas någon dörr mellan projektorrum och salong på grund av den höga brandfaran. Nitratfilm brinner med en temperatur på över 1500 grader.
Så på 1960 talet började TV att locka biografpubliken och många mindre biografer fick det svårt att klara ekonomin. 1966 övertog Stockholms stad fastigheten och barnavårdsnämnden drev där en ungdomsgård. Lokalerna slets kraftigt och underhållet var inte optimalt. 1969 bildades Spånga Medborgarhusförening och en interimsstyrelse tillsattes av de 20 medlemsföreningarna.
Gamla Folkan byggdes 1912 på nuvarande parkeringsplatsen
Förutom möteslokaler och biograf rymdes konditori och butik för mode och damkläder. 1942 bildades Nya Föreningen Folkets Hus i Spånga och den förste föreståndaren anställdes. Sedan invigningen har Spånga Folkan huvudsakliga uppgift varit att förse Spångas föreningsliv med billiga och ändamålsenliga lokaler. Detta mål nåddes genom att bland annat vinsten från biografverksamheten använder för att bekosta driften. Husets lokaler användes bland annat till skola.
Spånga Folkans funkismiljö har används till filminspelningar bl a torsk på Tallinn
1966 övertog Stockholms stad fastigheten och barnavårdsnämnden drev där en ungdomsgård. Lokalerna slets kraftigt och underhållet var inte optimalt. 1969 bildades Spånga Medborgarhusförening och en interimsstyrelse tillsattes av de 20 medlemsföreningarna. 1971 renoverades fastigheten Spånga Folkan och verksamheten på Spånga Folkan drevs vidare. C:a 500 föreningsmöten, studiecirklar mm bokades årligen. Nästa renovering utfördes 1982, då huset genomgick en grundläggande upprustning, bland annat installerades en hiss och handikappanpassning utfördes. Fastigheten ägs fortfarande av Stockholms Fastighetskontor i Spånga.
Medborgarhusföreningen hyr största delen av fastigheten, och driver där verksamhet, men namnet ”Spånga Folkan” lever kvar. Nu när bion var nedlagd så inriktade sig Spånga Medborgarhusförening på att tillhandahålla lokaler lämpliga för sammankomster av olika slag. Utbildning, föreningsliv, fester, konserter o.s.v. Spånga Paraden, en årligt återkommande artist parad var, det var här som Sylvia Wrethammar gjorde debut.
Hela tiden var ekonomin ”skraltig”, självfinanseringsgraden var under 50%, så verksamheten var till största delen finansierad med bidrag från Stockholms stad. Spånga Folkans funkismiljö har används som tidstypiska vid filminspelningar Bland annat i filmen Torsk på Tallin från 1999 där flickparaden gick framför ridån i A-salen. 2002 satsade Stockholms Stad pengar den så kallade Ytterstads satsningen. Spånga/Tensta stadsdel fick del av dessa pengar som skulle användas till att göra ytterstaden mer attraktiv. En stor undersökning i Spånga Tensta visade att vad ungdomen i området efterlyste var en biograf och ett ungdomskafé. Så en projektgrupp med deltagare från hela stadsdelen tillsattes med mål att etablera biograf/Café på Spånga Folkan. Under projektets gång började den ”Digitala Biografen” etableras. En teknik som möjliggjorde att även små biografer fick tillgång till premiärfilm och att distributionen av film till biografen underlättades. Så ”biograf projektet” inriktade sig på att bli Stockholms första ”digitala biograf”.
Dagens Spånga folkan byggdes på 40-talet och ritades av dåtidens stora arkitekter Fritz Öhr.
1971 renoverades fastigheten Spånga Folkan och verksamheten på Spånga Folkan drevs vidare. C:a 500 föreningsmöten, studiecirklar mm bokades årligen. Nästa renovering utfördes 1982, då huset genomgick en grundläggande upprustning, bland annat installerades en hiss och handikappanpassning utfördes. Fastigheten ägs fortfarande av Stockholms Fastighetskontor, Spånga Medborgarhusförening hyr största delen av fastigheten, och driver där verksamhet, men namnet ”Spånga Folkan” lever kvar. Nu när bion var nedlagd så inriktade sig Spånga Medborgarhusförening på att tillhandahålla lokaler lämpliga för sammankomster av olika slag. Utbildning, föreningsliv, fester, konserter o.s.v.
Spånga Paraden, en årligt återkommande artistparad var, det var här som Sylvia Wrethammar gjorde debut. Hela tiden var ekonomin ”skraltig”, självfinanseringsgraden var under 50%, så verksamheten var till största delen finansierad med bidrag från Stockholms stad. Spånga Folkans funkismiljö har används som tidstypiska vid filminspelningar.Bland annat i filmen Torsk på Tallin från 1999 där flickparaden gick framför ridån i A-salen.
Spånga Folkan blir digitalbiograf
2002 satsade Stockholms Stad pengar den så kallade Ytterstads satsningen. Spånga/Tensta stadsdel fick del av dessa pengar som skulle användas till att göra ytterstaden mer attraktiv. En stor undersökning i Spånga Tensta visade att vad ungdomen i området efterlyste var en biograf och ett ungdomskafé. Så en projektgrupp med deltagare från hela stadsdelen tillsattes med mål att etablera biograf/Café på Spånga Folkan. Under projektets gång började den ”Digitala Biografen” etableras. En teknik som möjliggjorde att även små biografer fick tillgång till premiärfilm och att distributionen av film till biografen underlättades. Så ”biograf projektet” inriktade sig på att bli Stockholms första ”digitala biograf”.
2004 på hösten beviljade Spånga/Tensta Stadsdelsnämnd 1 800 000 kronor i etableringsstöd för en digital biograf på Spånga Folkan. Då ingick förutom den tekniska utrustningen för bild och ljud även ombyggnad av kök och foajé. Den 23 September 2005 invigdes Sveriges 10:e och Stockholms första digitala biograf.
Personal till filmvisningarna rekryterades från de personer som deltagit biografprojektet. Tisdagar var biodagar på Spånga Folkan. Under 3 år. Senare, 2007, införde filmdistributörerna hårdare krav på projektorer och dekrypterings teknik, så Spånga Folkan fick inte längre någon spelfilm att visa. Folkets Hus och Parker såg tidigt in i den digitala framtiden och redan 2007 började Folkets Hus och Parker förmedla direktsända operor från Metropolitan i New York.
Detta blev en formidabel framgång. 100 000 tals människor har sedan dess varit på ”Bio” och sett opera, balett och konserter i digitala live visningar.
ensam om att erbjuda digital bio
Våren 2007 var Spånga Folkan ensam i stor Stockholm att erbjuda dessa visningar, i dag är det ett 20-tal salonger som mer eller mindre regelbundet visar dessa föreställningar, totalt har 117 orter i Sverige denna möjlighet. Det här med livesändning var inte så lätt att förstå i början. När sändningarna stördes, något som inträffar allt med sällan, blev i ombedda att ”backa” föreställningen så att störningen försvann. När den svenske barytonen Peter Mattei sjöng i Barberaren i Sevilla, 24 mars 2017 och i pausen mellan två akter hälsade hem till sin familj som satt på Spånga Folkan. ”JAG KOMMER HEM PÅ ONSDAG” så gick det upp för många att vad Spånga Folkan visade var vad som hände i New York, och just då det hände.
Visningar av biograffilm och direktsända föreställningar (Live på bio) kräver mer personal än ren lokaluthyrning, så 2003 bildades Spånga Folkans Vänförening med målsättning att stötta verksamheten på SPÅNGA FOLKAN både med personal och med råd och dåd. I dag har Vänföreningen ett hundratal medlemmar, varav 35 är aktivt arbetar vid våra ”Direktvisningar. Den första ”live visningen” av materialöverfört via satellit gjordes 9 oktober 2005 då Spånga Folkan visade Bobby Williams konsert från Berlin. Fullsatt med nöjd publik visade att denna teknik var en del av Spånga Folkans framtid. Dagens Spånga Folkan fortsätter på den inslagna vägen att förutom att erbjuda bra lokaler till föreningsliv och privatpersoner visa så mycket som möjligt av det digitala utbudet.
